Skåne (del 1)

Nu är jag på ett ställe jag aldrig trodde att jag skulle vilja åka till. Åtminstone inte för två veckor sedan... Sen hamnade jag här i alla fall för drygt en vecka sedan, och det är helt konstigt! I Skåne är det sommar. Det är jättevarmt och det finns asmycket träd och blommor och kor och ogräs. Det är typ som att åka utomlands, bortsett från att man fortfarande kan dricka kranvattnet (även om det smakar betydligt sämre än i Stockholm).

En sak som är lite jobbig är att det inte finns någonstans att bada. Jag har alltid trott att det varit en självklarhet att minsta lilla håla har en sjö eller annan badplats i närheten... Liksom, bara i yttepytte-Tumba finns det flera badplatser. I Skåne har de ingenting sådant. Det finns liksom inget vatten här, om man inte åker till havet eller till ett utomhusbad. Helt bisarrt...

En annan sak som är konstig är att de pratar skånska. Affärsbiträdena, mobilpratarna, barnen, ja till och med datorrösterna som ropar ut stationerna på tågen pratar skånska! Och fjortisarna! Det är det fånigaste av allt... Föreställ er en jättecool stureplansbrud med senaste modekläderna och riktigt dryg attityd, och så öppnar hon munnen och pratar skånska! Istället för att vara cool och överlägsen blir hon genast bara yttepyttegullig och någonting man bara måste le och skaka på huvudet åt.

Sen har jag fått lära mig att i Skåne äter man inte pastasallad. Här har man ris i salladen istället. Det blir ju bara jättefel! För att inte tala om deras mjölk... Mellanmjölken är blå. Lättmjölken är röd. Den vanliga mjölken är orange. Liksom... Hur fel är inte det?!?